Assyrien var ett forntida rike med centrum vid floden Tigris i norra Mesopotamien. Assyriska riket existerade från cirka 2000 f.Kr. till sin undergång under slutet av det sjunde århundradet f.Kr. och räknas som den första militära stormakten.
Det assyriska väldets gränser växlade med dess maktställning och på höjden av sin makt nådde det till Armenien i norr, Mediens berg i öster, Persiska viken, Arabiens och Afrikas öknar i söder och Medelhavet i väster. Assyrien blev upplöst 609 f.Kr.
Assyrierna var semiter och stod språkligt och kulturellt nära babylonierna. Assyriernas språk, assyriska, var en dialekt av akkadiska. Assyrierna utmärkte sig även i kulturellt hänseende särskilt på konstens område. Deras huvudgud var Assur som även var skyddsguden för den gamla huvudstaden med samma namn.
Konst:
Den assyriska konsten hade delvis sitt ursprung i det babyloniska kulturarvet. Huggna stenreliefer var troligen en influens från folken i Anatolien . Mycket av den assyriska konsten utfördes för hovet av specialister från de erövrade områdena och utgjorde på så vis ett direkt arv från tidigare högkulturer. Den bevarade assyriska konsten hör främst till den ny-assyriska tiden.
Den assyriska konstens viktigaste bidrag till konsthistorien är utan tvekan de väggreliefer som prydde de assyriska palatsen. De återgav de assyriska härskarna på lejonjakt och överraskar i sin realism och detaljering - härskarna framställs utan religiösa förtecken eller något värdeperspektiv.
|
